"Min egen drömplats på jorden"

Nu sitter jag i min lilla vrå och har höstmörkret utanför knutarna som en stilla inspirationskälla att skriva några rader.

Min egen drömplats finns på min barndoms ö -Aspö - där jag får en klar bild av livets mening och summering av de gångna åren.

Då jag efter många års boende och bortavaro på annan plats kommit tillbaka till mina rötter, känns det som om jag äntligen är framme. Det här måste vara min drömplats på jorden.

Det visade sig vara alldeles sant. Jag flyttade tillbaka till Aspö och lämnade stadslivet bakom mig. Aspö med sina 500 bofasta människor är fullt av liv och rörelse, dock mest under sommarmånaderna. Ön har dock förändrats sedan jag flyttade därifrån på 1960-talet. Hälften av de ca 300 husen är sålda till sommargäster och bor väl kanske 2-3.000 människor på ön under sommaren men endast ca 500 personer åretruntboende.

Men ändå, ön lever fortfarande, med en skola, dagis, affär, bilfärja och annan service. Många människor har också under senare år flyttat ut i skärgården som helårsboende. De pendlar den 20 minuters långa resan med bilfärja in till stan och sin arbetsplats.

Det passar säkert inte alla människor att bo på en ö. Jag tror att det finns två sorters människor, de som älskar att bo så här under alla skiftande årstider. Själv tycker jag nästan att vintern är den bästa tiden. Då lever vi för oss själva igen, eftersom sommarens invasion av turistande människor flytt sin kos. Hösten och vintern är aldrig långtråkig. Himlen möter havet på ständigt olika vis. Ingen av våra vilda stormar är den andra riktigt lik och ingen stilla solnedgång har samma färger som den förra. Inte heller Aspö har någonsin sin like någon annanstans.

På Aspö kan man cykla runt hela ön på smala cykelvägar och stanna till och vara ett med naturen. Den tvära gränsen mellan bebyggelse och lugna strandpromenader, solnedgångar och möjlighet till stilla ro och frihet är helt unik och läkande för alla sinnen. Det är verkligen en plats som är få förunnat men med mitt perspektiv en drömplats på jorden.

Att få leva och bo så här på ålderdomen är verkligen min egen lyckas ost. Tänk om, alla människor kunde få leva i fridfull stillhet och ro och dessutom andas frisk luft och äta sig mätt utan vardagens stress och elände.

Att fÃ¥ dela med mig mina egna tankar kanske är ett sätt att överleva allt elände i världen som fokuseras in frÃ¥n media gör att det känns bättre för varje dag jag fÃ¥r uppleva denna stillhet. Som sÃ¥ mÃ¥nga gÃ¥nger i mitt liv jag har känt min Ã¥ngest och desperation över det  hektiska meningslösa liv vi människor lever, dÃ¥ är jag faktiskt lyckligt lottad som njuter av livet pÃ¥ denna säregna plats.

Denna sida är visad 2969 gånger.