Björsmåla ost

Stenen "Björsmåla ost" eller "Flåskatten", ägd av Sven August Petersson i Björsmåla Kättilsmåla. Vänder sig varje gång den känner oset av stekt fläsk, nybakat bröd eller bränt kaffe. Ursprungligen bars den av en gumma från Gullabo socken i Småland. Hon hade stenen i förklädet, men då hon kom till Björsmåla brast förklädesbandet och stenen blev liggande där den nu ligger. Berättat av fru fjärdingsman Karlsson i Kättilsmåla.

Källa: Lunds universitet Folkminnesarkivet

Acc. nr :B 4800
Landskap :Blekinge
Härad :Östra
Socken :Augerum; Aurum
Fotograf :Göthberg, Barbro Råbacken Torskors
Sökord :Egendomliga stenar

Ytterligare ett namn på stenen anges i en artikel i Sveriges Natur 1928:

»Julosten» i Björsmåla

Folkhumorn i Blekinge har varit snar till att giva betecknande namn åt flyttblock av mera egendomlig form. I ett par föregående årgångar av denna årsskrift har jag haft nöjet att visa bilder av några s. k. »stutar» och en »ligghöna». Den ena av dehär avbildade stenarna, som ligger å gärden Björsmåla, Augerums socken, har på grund av sin form erhållit namnet »Julosten». Till yttermera visso har, liksom fallet var med den ena av de i årsskriften 1926 s. 138 — 139 återgivna »Gnetteryds-stutarna», ladugården blivit byggd alldeles intill blocket.

Traditionen har följande att förmäla om huru det gick till, då stenen fick sitt namn:

I ett närliggande torp bodde en gång i tiden en båtsman, som hette Skäl. En gång buro bönderna i byn till honom en massa mjölk, för att han skulle kunna göra sig en försvarlig julost. Men Skäl hade ingen lust att hålla på med ystning utan sålde mjölken och köpte brännvin för pengarna. När så ett par av bönderna vid jultiden kom på besök och icke, såsom de väntat, bjödos på ost som tilltugg till supen, frågade den ene:» Men, hör du Skäl, var har du din julost?»

— »Jo, den ligger där ute», skrattade den gamle sjöbussen och pekade på det stora stenblocket. Och alltifrån den dagen har stenen kallats »Skälens julost» eller helt enkelt »Julosten».

 

Denna sida är visad 3303 gånger.